• This is default featured slide 1 title

    Go to Blogger edit html and find these sentences.Now replace these sentences with your own descriptions.This theme is Bloggerized by Lasantha Bandara - Premiumbloggertemplates.com.

  • eknolojia sai hanesan rekursus importante ida ba ita ema

    Teknolojia sai hanesan rekursus importante ida ba ita ema hodi halo servisu sira ne’ebé komplexu ho lalais iha era globalizasaun. Mudansa teknolojia ne’ebé sempre mosu ejize ema atu adapta hodi moderniza sira nia moris.

  • Pagina Moris

    Todan oinsa o nia moris agora dadaun ne'ebe maka o infrenta, fiar deit katak buat hirak ne'e la ses husi o nia forsa..maromak la fo todan ne'ebe maka ses husi ita nia forsa maluk sira....

  • Pagina Moris

    Todan oinsa o nia moris agora dadaun ne'ebe maka o infrenta, fiar deit katak buat hirak ne'e la ses husi o nia forsa..maromak la fo todan ne'ebe maka ses husi ita nia forsa maluk sira.

  • This is default featured slide 5 title

    Go to Blogger edit html and find these sentences.Now replace these sentences with your own descriptions.This theme is Bloggerized by Lasantha Bandara - Premiumbloggertemplates.com.

komponente nebe maka iha motherbor

INTRODUSAUN REDE KOMPUTADOR 

Rede Komputador sai hanesan konjuntu ida husi komputador, printer, nune mos ho instrumentu seluk tan ne’ebe halo ligasun hodi sai ida deit. Informasun no dadus sira sei halai husi kabel no mos la liu husi kabel ne’ebe bele fasilita ema ne’ebe uja rede refere nune fasil hodi bele fahe informasaun no dadus ba malu ho diak, uja hamutuk fasilidade printer no fasilidade husi Hardware/Software ne’ebe halo ligasaun husi rede. Kada komputador, printer ka periferal ne’ebe halo ligasaun ho rede hanaran Node. Iha rede nian sei inklui komputador 2, sanulu, atus no milhaun node. Tipo rede sira, Em jeral rede komputador fahe ba parte lima mak hanesan: 


1. Local Area Network (LAN) Image result for lan
Local Area Network (LAN), sai hanesan rede komputador privadu ida ne’ebe iha area ida nia laran ka iha eskola ida nia laran ne’ebe ho medida to’o kilometro. LAN baibain uja atu halo ligasaun husi komputador privadu no Workstation husi kantor perusahaan ka kompanha ida nia laran atu bele uja hamutuk rede (resource ne’ebe hanesan printer) no bele troka informasaun ho diak.

2. Metropolitan Area Network (MAN) 

Image result for Metropolitan Area Network (MAN)

Metropolitan Area Network (MAN), ne’e nia base sei uja liu versaun LAN ne’ebe ho kapasidade boot no enjeralmente uja teknologia hanesan ho LAN. MAN bele inklui iha kantor sira no kompanya ne’ebe besik malu nune mos sidade, no atu bele explora presijasaun privadu (setor privadu) ka jeral. MAN forsa apoiu dadus no lian, no bele mos halo ligasaun ho rede kabel televisaun.



3. Wide Area Network (WAN) 

Image result for wan

Wide Area Network (WAN), atu alkansa inkliu iha area geografia ne’ebe luan, dalabarak inklui iha Nasaun no bele mos iha ilha. WAN konsiste husi konjuntu Mesin sira ne’ebe iha objetivu atu halao program (aplikasaun) husi usada. 
4. Rede (Jaringan) 

Tuir lolos iha rede barak ne’ebe inklui iha Mundu ida ne’e, dalaruma uja Hardware no Software ne’ebe la hanesan. Ema ne’ebe uja rede iha hakarak tebes atu bele halo komunikasaun ho ema ne’ebe uja rede seluk, iha hakarek hanesan ne’e presija ligasaun entre rede nebe dalabarak la kompatibel no la hanesan. Dalabarak atu uja metode refere sei presija instrumentu ida ne’ebe naran Gateway define atu halo ligasaun no bele ejekuta tradusaun ne’ebe presija, bele Hardware no Software. Konjuntu husi rede ne’ebe halo ligasaun ne’e mak hanaran rede. 2 


5. Rede La Ho Kabel (Wireless) 
Image result for nic wirelessImage result for wireles

Rede la ho Kabel (Wireless) sai hanesan solusaun ida ba iha komunikasaun ne’ebe labele halo husi rede ne’ebe uja kabel. Tamba dalaruma ema ne’ebe hakarak simu informsaun ka halo komunikasaun apesar ita iha kareta leten ka iha aviaun leten, maka absoluta sei presaja Rede nebe la uja kabel (Wireless) tamba koneksaun rede la posivel atu liga iha kareta leten ka iha aviaun leten. Tan ne’e agora dadaun rede la uja kabel barak mak uja servisu diak satelit no forsa fo kapasidade asesu lais liu ne’ebe kompara ho rede uja kabel. FTP (File Transfer Protocol) FTP (File Transfer Protocol) ne’ebe sai reprejenta hanesan rede estandar ne’ebe bele uja atu manipula, troka ka fahe file liu husi rede ida ho basiku TCP/IP. FTP halo iha arsitektur Client – Server. No explora koneksaun no kontrola dadus aparte entre aplikasaun Clinete no Server. FPT mos dalabarak uja ba iha komponente aplikasaun atu otomatika tranfere atu halo funsaun ba iha programa internal. 

TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol). 
Image result for tcp/ip protocol ANDImage result for tcp/ip protocol
TCP/IP katak komunikasaun dadus standar ne’ebe uja husi komunidade rede iha prosesu troka dadus husi computador ida ba komputador seluk iha rede internet. Protokolu ida ne’e sei la hamrik mesak, tamba protokolu ida ne’e forma husi konjuntu protokolu (Protocol Suite). Protokolu ida ne’e mos sai hanesan protokolu ne’ebe ema barak uja iha momentu ida ne’e. Dadus refere sei implementa fila fali ba iha modelu Software iha sistema operasaun. Termu ne’ebe fob a iha Software ne’e mak TCP/IP stack. 

B. SASAN NE’EBE PRESIJA ATU MONTA REDE KOMPUTADOR
1. Kabel UTP : funsaun atu halo ligasaun entre komputador ida ba komputador seluk no kabel ne’e mak sai hanesan dalan atu halo koneksaun. 


Image result for ALAT INSTALASI  JARINGAN LANImage result for ALAT INSTALASI  JARINGAN LANImage result for ALAT INSTALASI  JARINGAN LANImage result for ALAT INSTALASI  JARINGAN LANImage result for ALAT INSTALASI  JARINGAN LANImage result for ALAT INSTALASI  JARINGAN LAN

2. Konektor RJ-45 : sai hanesan peripheral ida ne’ebe atu liga ba kabel UTP nia tutun.

Image result for ALAT INSTALASI  JARINGAN LAN

3. Tang Crimping : sai hanesan instrumentu ida hodi uja atu tesi kabel UTP no atu habit kabel nia tutun. 

Image result for ALAT INSTALASI  JARINGAN LAN


4. LAN Tester : sai hanesan instrument ida ne’ebe atu koko valor husi kabel ne’ebe ita halo.

Image result for ALAT INSTALASI  JARINGAN LAN


HUB (Hubungan)/Ligasaun : sai hanesan instrumentu ida ka dalan ida atu liga kabel stright husi komputador ba Hub no husi Hub ba komputador seluk. 

Image result for ALAT INSTALASI  JARINGAN LAN
Depois de Instrumentu no Material hirak ne’ebe temi iha leten ne’e prepara ona, agora bele monta ona kabel, hare nia dejenhu iha okos:
Tuir Mai Dejenhu Kabel:
1. Kabel Cross 

Image result for ALAT INSTALASI  JARINGAN LAN

 Formasaun parte A Formasaun parte B
o Mutin Verde Mutin Orange
o Verde Orange
o Mutin Orange Mutin Verde
o Ajul Ajul
o Mutin Ajul Mutin Ajul
o Orange Verde
o Mutin Coklat Mutin Coklat
o Coklat Coklat 

Image result for ALAT INSTALASI  JARINGAN LAN
Funsaun atu:
 Haliga direitamente husi PC • ba PC no la liu husi HUB/Switch.
2. Kabel Stright

Formasaun parte A Formasaun Parte B
 v
o Mutin Orange Mutin Orange
o Orange Orange
o Mutin Verde Mutin Verde
o Ajul Ajul
o Mutin Ajul Mutin Ajul
o Verde Verde
o Mutin Coklat Mutin Coklat
o Coklat Coklat 

Image result for ALAT INSTALASI  JARINGAN LAN

Funsaun atu:
 Haliga• PC ho uja HUB/Switch.

C. LALAOK MONTA REDE PEER TO PEER UJA KABEL CROSS HO KOPUTADOR RUA 

Image result for ALAT INSTALASI  JARINGAN LAN
1) Monta Kabel

Primeiru hasai kabel UTP nia kulit depois haloos kabel refere atu nune fiu hirak ne’ebe iha laran sai los. Haforma pojisaun tuir diagrama ne’ebe fo sai iha leten. Tau konsentrasaun ho diak, tamba iha kabel ida ne’e nia tutun sorin ho tutun sorin seluk la hanesan Tesi kabel nia tutun atu nune sai hanesan (tetuk). Hatama ba iha konektor RJ-45 no dudu makas atu nune bele to’o iha RJ-45 nia laran, tuir mai habit ho Tang crimping. Halo tuir mos maneira ida ne’e ba iha kabel UTP nia tutun sorin. Hatama kabel nia tutun sorin-sorin ba iha LAN-tester dopois cek, karik lampu husi tester nian lakan husi 1-8 ligadu tuir formasaun ne’ebe iha leten maka kabel refere pronto ona.
Atu hatene nia diferensia husi kabel Cross ho kabel Stright, maka ita presija hare didiak iha kabel rua ne’e, iha kabel ida ita sei detekta lolos katak formasaun husi primeiru sorin no primeiru sorin mak kor mutin orange hotu entaun ne’e kabel Stright, maibe karik ita tau hamutuk no detekta didiak se husi kabel sorin 5
tutun primeiru kor mutin verde no tutun seluk kor mutin orange mak ne’e ita hatene ona katak ida ne’e kabel Cross.
2) Monta Rede

Antes atu monta Rede peer to peer, ita so presija deit mak komputador rua, ida sai hanesan Server no ida seluk sai hanesan cliente. Tuir mai nia lalaok:
1. Haliga kabel Cross husi Komputador ida ba komputador seluk.
2. Depois de hatama ka haliga kabel ba iha komputador iha parte Taskabar nian sei mosu Wireless ho simbolu hanesan iha okos.

dejenhu 1. Janela Network nian ne’ebe haliga ona kabel
Depois de mosu hanesan dejenhu iha leten ne’e, tuir mai halo seting ba iha IP Adres hosi komputador ida-idak.
3. Klik iha dejenhu ne’ebe hatudu iha leten ne’e, sei mosu janela Curent connection to hare iha okos

Dejenhu 2.Janela Currently connected to
4. Hili ka klik Open Network and Sharing center, sei mosu janela View your basic network information and set up connention, hare iha okos

Dejenhu 3. Janela View your basic network information and set up connection. 6

5. klik Local Area Connection, mosu janela Local Area Connection Status, hare iha okos.

Dejenhu 4. Janela Local area connection status.
6. Klik Properties mosu janela Local Area Connection Properties, hare iha okos

Dejenhu 5. Janela Local area connection properties
7. Hili iha parte Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4) ka halo ativu tiha no klik properties sei mosu janela Internet Protocol Version 4(TCP/IP) Properties, hare iha okos

Dejenhu 6. Janela Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4) properties. 7
8. Hili ka hamoris Use The Following IP address no prense ka kria IP Adress. Exemplu : IP Adress Server 192.168.10.5 , Subnet Mask 255.255.255.0 , Default Gateway husik mamuk. Ba Cliente IP Adress 192.168.10.9 , Subnet Mask 255.255.255.0 , Default Gateway prense fali IP Adress Server, mak hanesan 192.168.10.5, hare janela iha okos ne’ebe kria ona IP husi Server.

Dejenhu 7. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4) properties nebe prense ona IP.
9. Prense hotu tiha hili OK.

Iha parte janela Local Area Connection Properties nian tentukan bahwa iha icon Sharing iha nia laran tenki tau simbolu iha Allow other network users to connect trough this computer’s internet connection atu nune file nebe Sharing ho kondisaun ne’ebe loke. Hare iha okos
Dejenhu 8. Janela Local area connection properties nian husi parte icon Sharing.
D. LALAOK MONTA REDE HO KABEL STRIGHT UJA HUB
1. Monta Kabel Stright

Primeiru hasai kabel UTP nia kulit depois haloos kabel refere atu nune fiu hirak ne’ebe iha laran sai los. Haforma pojisaun tuir diagrama ne’ebe fo sai iha leten. Tesi kabel nia tutun atu nune sai hanesan (tetuk). Hatama ba iha konektor RJ-45 no dudu makas atu nune bele to’o iha RJ-45 nia laran, tuir mai habit ho Tang crimping. Halo tuir mos maneira ida ne’e ba iha kabel UTP nia tutun sorin. 8
Hatama kabel nia tutun sorin-sorin ba iha LAN-tester dopois cek, karik lampu husi tester nian lakan husi 1-8 ligadu maka kabel refere pronto ona atu uja
2. Lalaok Monta Rede

Iha lalaok ida ne’e nia maneira sei hanesan mos ho maneira peer to peer uja Cross maibe so ke iha ne’e sei presija komputador tolu, Kabel Stright no HUB. Tuir mai hili komputador ida atu sai Server no komputador rua seluk sai hanesan Cliente. Tuir mai liga kabel Stright no HUB ne’ebe prontu ona. Haliga kabel Stright husi Komputador ba iha Konektor HUB, entre komputador tolu ne’ebe atu uja halo koneksaun. Hare lalaok tuir mai:
1. Haliga kabel stright husi Komputador ba HUB nune mos ho komutador rua seluk, depois de liga sei mosu janela Wireless iha parte Taskbar, hare iha okos

dejenhu 1. Janela Network nian ne’ebe haliga ona kabel
2. Klik iha dejenhu ne’ebe hatudu iha leten ne’e, mosu janela Currently connected to, hare iha okos.

Dejenhu 2.Janela Currently connected to:
1. Hili ka klik Open Network and Sharing center, sei mosu janela View your basic network information and set up connention, hare iha okos:

Dejenhu 3. Janela View your basic network information and set up connection. 9
2. klik Local Area Connection, mosu janela Local Area Connection Status, hare iha oko.

Dejenhu 4. Janela Local area connection status.
3. Klik Properties mosu janela Local Area Connection Properties, hare iha okos

Dejenhu 5. Janela Local area connection properties
4. Hili iha parte Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4) ka halo ativu tiha no klik properties sei mosu janela Internet Protocol Version 4(TCP/IP) Properties, hare iha okos

Dejenhu 6. Janela Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4) properties. 10
5. Hili ka hamoris Use The Following IP address no prense ka kria IP Adress. Exemplu : IP Adress Server 192.168.10.5 , Subnet Mask 255.255.255.0 , Default Gateway husik mamuk. Ba Client IP Adress 192.168.10.9 , Subnet Mask 255.255.255.0 , Default Gateway prense fali IP Adress Server, mak hanesan 192.168.10.5, nune mos ho IP Cliente seluk tan. Hare janela iha okos ne’ebe kria ona IP husi Server.

Dejenhu 7. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4) properties nebe prense ona IP.
6. Prense hotu tiha hili OK.

Iha parte janela Local Area Connection Properties nian tentukan bahwa iha icon Sharing iha nia laran tenki tau simbolu iha Allow other network users to connect trough this computer’s internet connection atu nune Dadus nebe Sharing ho kondisaun ne’ebe loke. Hare nia dejenhu tuir mai.
Dejenhu 8. Janela Local area connection properties nian husi parte icon Sharing.
E. MANEIRA KRIA WIFI KA WIRELESS (AD - HOC)
1) Maneira halo ativu Wireless
1. Cek driver wireless nian, se laiha poresija Instal.
11
2. Halo ativu wireless ho hanehan butaun ka keyboard ne’ebe ho simbolu Wireless , depois de halo ativu wireless, mosu janela wireless nian nebe hatudu hanesan iha okos ne’e.

Dejenhu 1. Janela husi Wirless nian nebe ativu ona.
2) Maneira kria Wireless (ad-hoc)
1. Klik butaun Start
2. Hili Control Panel, mosu Janela Adjust Computer’s Setting hare iha okos

Dejenhu 2. Dejenhu husi janela Adjust Your Computer’s Settings.
3. Hili Network and Internet, mosu janela Network And Internet, hare iha okos

Dejenhu 3. Janela Network and Internet.
4. Hili Network and Sharing Center, mosu janela View your basic network information set up connection. Hare iha okos

Dejenhu 4. Janela View your basic network information set up connection 12
“Iha parte seluk mos bele uja deit ho hili ka klick iha janela Wireless Network Connection nia okos ne’ebe ho naran Open Network and Sharing Center maka sei mosu mos hanesan dejenhu leten ne’e”.
5. Hili Set up a new connection or network, mosu janela Choose a connection option, hare iha okos

Dejenhu 5. Janela Choose a connection option.
6. Hili Set up a wireless ad hoc (computer-to-computer) network. Ne’ebe hatudu hanesan dejenhu leten.
7. Hili next
8. Mosu janela set up a wireless ad hoc network. Hare iha okos.

Dejenhu 6. Janela set up a wireless ad hoc network.
9. Hili next
10. Mosu janela Give your network a name and choose security option hare iha okos

Dejenhuj 7. Janela Give your network a name and choose security option. 13
Janela leten ne’e haruka atu prense Network Ad hoc, hili Security type no prense Security key. Tuir mai tau simbolu ba iha Save this network. Iha Security key tenki prense karakter to’o ualu “tamba karakter ne’e refere ba Security Type ne’ebe ita hili”. Hare dejenhu iha okos. Exemplu ne’ebe hatudu iha okos ne’e, Naran Network “Class B III”, Security Type “WPA2-Personal”, Security Key “12345678”
Dejenhu 8. janela Give your network a name and choose security option ne’ebe ita prense ona nia naran no seguransa nian.
11. Hili next
12. Mosu janela the Class B III network is ready to use, signifika katak kriasaun Ad Hoc Network susesu ona, hare iha okos

Dejenhu 9. Janela Class B III network is ready to use.
13. Hili close.
3) Maneira Kria IP Adress

Tentukan katak Cliente tenki halo koneksaun ona ho Naran Wireless ne’ebe kria husi Server. “ka liga ba iha Wireless Class B III”. Tuir mai kria IP Adress ho maneira, hare iha okos:
1. Klik start butaun Start
2. Hili Control Panel
3. Mosu janela Adjust your Computer’s Setting, hare iha okos

dejenhu 1. Janela Adjust your Computer’s Setting 14
4. Hili Network and Internet sei mosu janela Network and Internet, hare dejenhu iha okos.

dejenhu 2. Janela Network and Internet
5. Hili Network and Sharing Center mosu janela View your basic network information set up connection, Hare iha okos

dejenhu 3. Janela View your basic network information set up connection.
6. Hili Wireless Network Connection Class B III sei mosu janela Wireless Network Connection, Hare iha dejenhu okos

dejenhu 4. Janela Wireless Network Connection Status.
7. Klik icon properties mosu janela Wireless Network Connection Properties, hare iha okos

dejenhu 5. Janela Wireless Network Connection Properties. 15
8. Hili Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4), hare iha okos:

9. Hili Icon properties mosu janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4), hare dejenhu okos:

Dejenhu 6. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4)
10. Hili Use the following IP address no kria IP Adress, Exemplu: IP Adress 192.168.10.5 ba server, Subnet mask 255.255.255.0, Default Gateway husik mamuk, IP Adress ba Cliente rua labele hanesan ho IP Adresss server maibe so ke Subnet Mask maka hanesan no Default Gateway tenki prense fali IP Adress Server nian, hare janela IP Adress ne’ebe prense husi Server tuir mai:

dejenhu 7. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4) ne’ebe prense ona IP Adress husi server.
11. Hili OK.
16
12. Iha janela Wireless Network Connection Properties tentukan katak iha icon Sharing tenki tau simbolu ba iha Allow other network users to connect through this computer’s internet connection, hare dejenhu okos

dejenhu 9. Janela Wireless Network Connection Properties iha parte icon Sharing.
13. Hili close.

F. LALAOK SHARE KA FAHE DADUS
1. Hili file ka folder ne’ebe atu fahe ba komputador seluk
2. Klik kanan ba iha folder refere no hili properties mosu janela Folder refere nia naran+properties, hare dejenhu okos

dejehu 1. Dejenhu folder nia naran+properties. 17
3. Hili icon Sharing mosu tampilan icon Sharing nian, hare dejenhu okos

dejenhu 2. Janela narar folder+properties husi icon Sharing.
4. Hili icon Share mosu janela File Saring, hare iha okos

dejenhu 3. Janela File Sharing.
5. Iha parte Add nia sorin karuk iha simbolu triangulu kiik oan ida, klik iha nia no hili everyone, tuir mai klik Add atu nune everyone mosu iha tabela okos, hare dejenhu tuir mai

dejenhu 4. Janela File Sharing nian ne’ebe depois ita halo tuir ona maneira ne’e hateten iha numeru 5.
6. Hili icon Share mosu janela Your Folder is Shared, katak folder ka dadus ne’ebe fahe susesu. tuir mai hili icon Done, hare iha okos

dejenhu 5. Janela Your folder is shared depois de ita klik icon Share. 18

7. Iha icon Shared nia okos iha Advensed Sharing klik iha nia, no tentukan katak tau ona simbolu ba iha This folder are sharing, atu nune folder ne’ebe share bele loke husi komputador seluk, hare iha okos

dejenhu 6. Janela Advenced Sharing ne’ebe tau ona simbolu ba iha Share This Folder.
8. Tuir mai hili Apply no OK. No folder refere otomatikamente fahe ona ba komputador Cliente sira ne’ebe halo koneksaun ho komputador Server refere.

G. MANEIRA ATU LOKE FOLDER NE’EBE SHARE ONA
1. Clinte sira presija loke iha Computer ka My Computer
2. Iha browser ne’ebe hakerek Computer ka browser Computer nian hakerek \\+IP Adress Server nian, hare iha okos:

dejenhu 7. Janela My Computer bainhira ita loke.
3. Depois de hakerek ona iha browser tuir mai hanehan butaun Enter, no folder ne’ebe Share ona husi komputador Server sei mosu iha komputador Cliente sira, hare iha okos:

dejenhu 8. Janela husi Network.
4. Bele loke folder ne’ebe mosu iha Komputador Cliente ka bele le’e no kopia fali ba komputador Cliente refere.


19
H. LALAOK SHARE KA FAHE FOLDER UJA FTP

Atu Share file liu husi FTP, primeiru tenki install iluk software ka aplikasaun ida ho naran Xampp, tamba iha aplikasaun ida ne’e nia laran sei iha programa ida ne’ebe sei fasilita ita hodi bele fahe dadus ba malu no programa refere hanaran FileZilla. Dejenhu aplikasaun Xampp hare iha okos
Dejenhu1. Aplikasaun Xampp. Iha lalaok ida ne’e sei uja ka presija komputador ne’ebe mak atu hetan fahe ka Share file husi Server sei liu husi rua ba leten, hare lalaok tuir mai:
Kria Wireless Ad Hoc (iha kria wireless Ad Hoc nia lalaok sei hanesan
 ü mos ho kria wireless Ad Hoc nebe esplika ona iha Share File Liu Husi Wireless Ad Hoc)
Kria IP Adress (iha kria IP Adress nia lalaok mos hanesan ho kria IP
 ü Adress husi Share File Liu Husi Wireless Ad Hoc ne’ebe esplika ona iha leten)
Tentukan katak Server tenki install ona Aplikasaun ne’ebe temi iha leten ho naran Xampp.
ü
Server tenki setting aplikasaun FileZilla ne’ebe iha Programa Xampp nia laran.
 ü


Lalaok hahu nian:
1. Klik Start
2. Hili All Program
3. Hili Xampp control panel, hare dejenhu iha okos:

dejenhu 1. Hahilik Xampp ne’ebe fo sai iha aplikasaun refere. 20
4. Klik Xampp control panel mosu janela Xampp Control Panel Aplication, hare iha okos

dejenhu 2. Janela Xampp control panel Aplication.
5. Tuir mai klik iha Start parte Apache nian no FileZilla, tamba iha parte rua ne’e mak ita sei uja deit hodi fahe folder no dadus ba malu liu husi aplikasaun ida ne’e, hare iha okos

Dejenhu 3. Dejenhu husi Xampp nian ne’ebe klik start ona iha parte ne’ebe temi ona iha leten.
6. Klik icon Explore no klik dupla folder FileZillaFTP, tuir mai hili FileZilla Server Intervace sei mosu janela tuir mai

Dejenhu 4. Dejenhu programa FileZilla.server 21
7. Hili Icon edit no klik Users mosu janela Users, hare iha okos

dejenhu 5. Janela Users husi programa FIleZilla
8. Klik Icon Add iha parte sorin los iha area Users mosu janela Add User Account, iha parte koluna leten ne’ebe mamuk Prense Account nia naran exemplu Admin, hare iha okos

dejenhu 6. Janela Add user account
9. Hili Ok no sei fila fali ba iha janela User
10. Iha area Account Setting, iha parte okos iha Enabled Account iha ona Simbolu no tuir mai tau tan simbolu ba iha Pasword no kria password, exemplu Admin
11. Iha area Page klik parte Shared Folder atu hili folder hodi fahe ka share, hare iha okos

dejenhu 7. Janela User iha area page no parte Shared Setting. 22
12. Klik Icon Add atu nune fo sai folder sira ne’ebe hakarak atu fahe, hare iha okos

dejenhu 8. Janela Browse for folder
13. Hili folder ne’ebe atu fahe no hili Ok.
14. Depois de hili folder no klik Ok, mak folder refere mosu ona iha parte area Shared Folder nian ona, tuir mai hili Set As Home Dir, hare iha okos

dejenhu 9. Janela fo sai husi folder ne’ebe Share ona.
15. Tuir mai hili Ok.

I. LALAOK ATU LOKE FOLDER KA FILE NE’EBE FAHE
1. Loke Mozilla Firefox ka internet browser ne’ebe install ona iha komputador Clinte sira
2. Hakerek IP Adress Server ftp://192.168.10.20 enter, mosu janela Authentication Required , hare iha okos

dejenhu 10. Janela Authentication Required ne’ebe fo sai iha firefox 23
3. Ba Cliente sira bele direitamente, klik folder ka file ne’ebe atu klik, depois de hili folder no klik, mosu janela Authentication Requered tuir mai, enter.

dejenhu 11. Janela Authentication Required
4. Mosu janela Index of ftp://192.168.10.20

dejenhu 11. Janela index of ftp://192.168.10.20.
5. Klik file ne’ebe atu simu ka atu kopia, mosu tan janela Authentication Required, prense nafatin user name no password hanesan iha leten. Enter.
6. Mosu janela husi file ne’ebe atu share, tuir hili Ok no file refere otomatikamente Download ba iha folder download fatin. Hare dejenhu iha okos 


EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE.OBRIGADU WAIN KRK IM VIZITA www.infogio-gs.blogspot.com
Share:

Teknolojia sai hanesan rekursus importante ida ba ita ema


Teknolojia sai hanesan rekursus importante ida ba ita ema hodi halo servisu sira ne’ebé komplexu ho lalais iha era globalizasaun. Mudansa teknolojia ne’ebé sempre mosu ejize ema atu adapta hodi moderniza sira nia moris. Parte husi teknolojia balu ne’ebé mak ita bele utiliza hanesan komputador, internet no telefone nu’udar meius ruma ne’ebé kontribui hodi fornese servisu no informasaun ne’ebé ho lalais efetivu no kualidade iha mundu ohin loron. Liu husi teknolojia informasaun sai hanesan meius ida ne’ebé fahe informasaun ka transforma no haforsa servisu atu nune’e ema barak bele asesu ho tempu ne’ebé lais no edekuadu,instituisaun governu ho privadu ne’ebé atu hadia kualidade servisu, maka sei uza teknolojia ne’ebé bele hatan ba ezijensia sira ligadu ba informasaun ne’ebé mak lalais liu, teknolojia informasaun agora ne’e mak ho implementasaun diak bele ajuda hakma’an ita ema nia servisu ihaida-idak nia moris lor-loron no iha fatin ne’ebé refere.


Share:

Router Mikrotik RW 750


      Mundu globalizasaun teknolojia  iha tempo ne’e dezenvolve la’o lalais no avansadu tebes tuir era  modernasaun, halo ita orguillo tebes prejensa teknologia iha ita nia moris loro-loron, teknologia informasaun iha telekomunikasaun ajuda tebe-tebes ita atu nune’e hodi prosesa  lalais Router Mikrotik RW 750. Sai hanesan faktor importante ba ita ema hotu asesu rede ida ne’ebe oras ne’e dadaun la’o hela , no sai nu’udar teknologia ida ne’ebe modernu tebes hodi habelar informasaun no halo komunikasaun liu husi Sistema ida ne’e, rede internet no konfigura siguransa firewall utiliza mikrotik RW 750. Ne’ebe mak ita halo husi komponente hotu-hotu ne’ebe ligadu hodi halo sai fali ba rede komputador ne’ebe ita ema presiza.


Share:

Ordered List

  1. Labele tauk atu sai o nia aan rasik.
  2. Labele hein atu ema seluk hamosu buat foun ruma mak o hein uja no aproveita deit.
  3. Labele sai atan ba ema seluk nia idea nebe sei hamate o nia mehi no talenta furak sira nebe subar hela iha o nia laran.

LIA INAN

Hakbesik o nia kolega se wainhira nia iha tempu ne'ebe maka susar, no haksumik a'n wainhira nia sussesu, tamba lolos o nia a'n mak nia sei lahaluha no nia hanoin hela deit tamba iha tempu nia susar o mak ajuda nia hodi sai sussesu.

Definition List

Definition list
Consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.
Lorem ipsum dolor sit amet
Consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.

Support

Need our help to upload or customize this blogger template? Contact me with details about the theme customization you need.

Pages